10-åringar resonerar om begreppen orsak och verkan

En analys av «filosofi med barn» på mellanstadiet
Magisteravhandling i pedagogik vid Stockholm Universitet våren 2003
av Charlotte Bagge

Innehåll

Nedlasting

Förord

Denna uppsats ingår i ett större forskningsprojekt – «Filosofera med barn och ungdom», finansierat av Vetenskapsrådet. Projektet är ett samarbete mellan Pedagogiska och Filosofiska institutionen vid Stockholms universitet. Projektledare är professor Ragnar Ohlsson vid Filosofiska institutionen.

Jag vill framförallt tacka alla er – elever, filosofilärare och klassföreståndare som har medverkat i denna studie och som har låtit mig vara med och ta del av era intressanta och inspirerande samtal på filosofilektionerna.

Ola Halldén har varit min handledare och Liza Haglund har fungerat som bihandledare under framväxandet av denna uppsats. Ni har varit fantastiska! Tack för alla inspirerande diskussioner och kritiska synpunkter och för att ni under hela denna process har fått mig att känna mig delaktig i ett större sammanhang.

A. Inledning

Denna studie syftar till att beskriva olika typer av förklaringsmodeller och hur elever kontextualiserar 1 dessa, inom ramen för ett pågående forskningsprojekt – Filosofera med barn och ungdom, finansierat av Vetenskapsrådet. Projektet är ett samarbete mellan den Filosofiska institutionen och den Pedagogiska institutionen vid Stockholms Universitet och en uppföljning av ett tidigare forskningsprojekt som genomfördes år 1989-1995 i Upplands Väsby (se vidare, Malmhester & Ohlsson, 1998). Då användes Matthew Lipmans 2 material och metod, men i det nuvarande projektet prövas en ny kursplan som till stora delar avviker från Lipmans program.

We learn how to learn by learning, think by thinking, judge by judging, analyze by analyzing; not by reading, hearing, and reproducing principles guiding these activities, but by using those principles. There is no point in trying to think for our students. (Paul, 1990 s.376)

Ovanstående citat härstammar från Richard W Paul som är en av föregångarna inom Critical Thinking-rörelsen i USA. Rörelsen syftar till att skapa en dialog mellan skolans olika institutioner och till att förse dessa med material för att skapa en ökad medvetenhet om de kriterier som ligger till grund för ett kritiskt tänkande. Filosofi med barn-rörelsen som denna undersökning kan härledas till, är således bara en av flera inriktningar som uppstått de senaste 30-åren.

Denna studies fokus är förklaringsmodeller, en aspekt av de kriterier, vilka antas går att påverka och utveckla genom olika typer av metoder som syftar till att stimulera elevernas intellekt. Att (1) kunna analysera och bedöma argument, tolkningar, uppfattningar och teorier. Att (2) notera signifikanta skillnader och likheter och att (3) vara beredd att omvärdera generaliseringar och överförenklingar samt att (4) använda olika förklaringsmodeller i olika begreppsliga kontexter, är några grundläggande kriterier, flertalet företrädare inom de olika rörelserna, är överens om konstituerar ett kritiskt tänkande (Paul, 2001; Lipman, 1991).

I pedagogisk forskning om begreppsbildning, har man sedan 70-talet intresserat sig för relationen mellan så kallade alternativa (vardagsföreställningar) och vetenskapliga begrepp och i vilket avseende de förra möjligen försvårar eller underlättar en internalisering av de senare (Schnotz, Vosniadou & Carratero, 1999; Driver & Easley, 1978). Senare forskning har dock visat att de svårigheter de lärande har att lösa skoluppgifter, snarare kan härledas till problem med att hitta en relevant begreppsram eller kontext för tolkning av uppgifter (Caravita & Halldén, 1994). Eleverna uppmärksammar m a o inte alltid skillnaden mellan t ex historiska, evolutionsbiologiska och naturvetenskapliga förklaringar och vardagsförklaringar i såkallad common sense-anda (Halldén, 1986). Ovanstående aktualiseras i denna studie om förklaringsmodeller. Vad kan barnfilosofin lära oss om de lärandes tankevärld och hur begrepp struktureras och används i olika kontexter?

1. Matthew Lipman & filosofi med barn

Matthew Lipman är verksam vid Montclair State Collage och grundare till den nu 30-åriga – filosofi med barn-rörelsen i USA, som har spritts till stora delar av världen, bl a Europa, Australien och Sydamerika. Lipman har i sin tur inspirerats av Sokrates, Platon och Aristoteles, vilka såg kunskapen som innefattat i individen och möjligheterna att förlösa denna kunskap genom dialogen eller mer specifikt, genom språket (Lipman, 1080; Selander, 1991).

Lipmans program syftar i stora drag till lära eleverna att tänka själva och att tänka om tänkandet (Lipman 1980). Detta skall åstadkommas genom att motivera eleverna att förstå och ta ställning till filosofiska begrepp som t ex: rättvisa, sanning, godhet, skönhet, värden, identitet, personlighet, tid, vänskap och gemenskap. ”Philosophy deals with the ways in which these concepts regulate our understanding of the things we do in our lives” (Lipman, 1980, s. 25). Barns förvärvande av sådana begrepp menar Lipman är essentiellt för deras förståelse av sociala, estetiska och etiska aspekter av livet (a.a.). Han säger vidare som stöd för ovanstående argument att:

What especially distinguishes civilization from barbarism is that civilized peoples are concerned about difference between beautiful and ugly, good and bad, truth and falsity, justice and injustice. If human beings did not think that the concept of beauty meant anything, it is hard to see why they would have persisted, as they have, in struggling to build beautiful cities and beautiful works of art. (Lipman, 1980 s. 25).

Han menar vidare att barn är lika fascinerade som vuxna av vad begrepp som t ex vänskap och rättvisa betyder och att både barn och vuxna kan mötas i och förstå att vi ännu inte kan svara exakt på vad dessa begrepp står för. Detta i sin tur, leder enligt Lipman till uppfriskande och utmanande möjligheter för elever och lärare att mötas i skolundervisningen (a.a.).

Rent praktiskt går barnfilosofi enligt Lipman kortfattat till på följande sätt:

Eleverna sitter i ring och läser en i taget högt ur en text, där de filosofiska begreppen/problemen finns inbyggda i historien. 3 Ingen får tvingas till att läsa.
Eleverna formulerar frågor kring den aktuella texten.
Läraren skriver upp frågorna på ett blädderblock.
Frågorna diskuteras i tur och ordning gemensamt i en community of inquiry-anda (se sid. 13 a community of inquiry).

Filosofi med barn har dock utvecklats i ett antal olika inriktningar med olika metoder, efter det att Lipman formulerade sitt program i början av 80-talet. Dessa inriktningar har i olika stor utstreckning inspirerats av Lipmans program, men oftast bara anammat de delar som känts mest angelägna (för en överblick se exempelvis Selander, 1991; Bagge, 2002). Så har även skett i det pågående forskningsprojekt denna studie ingår i, där delvis annorlunda ansatser utvecklats och prövas.

2. Uppsatsens disposition

I uppsatsens första del, ges en presentation av två teoretiska perspektiv som är dominerande inom pedagogisk forskning där formella lärprocesser studeras. Dessa perspektiv, ligger också till grund för den intentionella analysmodell som tillämpas i denna uppsats. Därefter introduceras två metoder eller lärstilar, vilka antas påverka de samtalsmönster som utvecklas i klassrummet. Slutligen presenteras tre olika förklaringsmodeller som kunnat urskiljas i det empiriska materialet.

I uppsatsens andra del redovisas resultaten från den empiriska undersökningen. Först i en mindre omfattande kvantitativ del och sedan i en kvalitativ del under fem huvudrubriker: orsak-verkan; funktionella förklaringar, determinism, skepticism och kontextualisering; slump, slumpar & intentioner samt tillfälliga samband. I uppsatsens avslutande del sammanfattas och diskuteras resultaten i relation till de teoretiska utgångspunkterna.

Noter

1 Men begreppet kontextualisering, avses här hur eleven använder en viss förklaring inom ramen för ett begreppsligt sammanhang som gör den begriplig för eleven d v s hur eleven skapar mening i lärsituationen.

2 Se nästa kapitel.

3 Lipman har formulerat både texter och omfattande lärarhandledningar. Texterna är korta berättelser som utgår från barn som i olika situationer ställs inför olika problem.

Siden opprettet: 2004. Sist endret: 09.10.06 12:51.