Sokratiska samtal

av Ann Pihlgren

Innhold

  1. Inledning
  2. Sokrates och våra inspirationskällor
  3. Det Sokratiska samtalet som arbetsform
  4. Samtal i grupper av personal i arbetslag
  5. Skulle du ha sagt ja till Saras erbjudande?
  6. Vem är god och vem är ond?
  7. Resultat av de Sokratiska samtalen
  8. Tips på nätet / Litteraturhänvisningar och litteraturtips

Nedlasting

Last ned pdf-versjonen av artikkelen

3 – Det Sokratiska samtalet som arbetsform

Under ett forskningsprojekt på fyra år har vi på Freinetskolan Mimer nu använt det Sokratiska samtalet som arbetssätt på personalkonferenserna och i barn- och elevgrupperna för att ge möjligheter att skapa och förstärka goda ”dialogiska mönster” i barn- och personalgruppen, lära känna varandra bättre och skapa gemensamma förhållningssätt och en gemensam värdegrund på hela enheten. Det Sokratiska samtalet utgår från ”texter” som innehåller etiska problem eller dilemman, motsägelser, tvetydigheter, som kan ge upphov till flera tolkningar och kräver tänkande och resonerande, utan att erbjuda ett ”rätt” svar. Med ”text” kan såväl litteratur, bilder, filmer, matematiska problem, ritningar, tabeller m.m. avses. Alla i seminariegruppen får texten i förväg och studerar den enskilt. Därefter samlas vi till seminarium.

Deltagarna uppmanas under seminariet att tänka djupare med hjälp av varandra. Seminariet blir på så sätt ett verktyg för en kommunikativ process mellan de deltagande, där gruppen utvecklas i ett gemensamt ”grupptänk” och slutmålet är att stärka varje individs eget tänkande och lärande. Innan seminariet börjar gör seminarieledaren klart de spelregler som finns i det Sokratiska samtalet:

Att vara seminarieledare är en uppgift som är mycket olika den traditionella lärar- eller ledarrollen. Man ställer frågor som man inte har svaret på själv och man vet egentligen aldrig hur seminariet ska utspinna sig eller vart det ska ta vägen. Seminariets avsikt är inte att gruppen ska komma fram till ett gemensamt svar, snarare motsatsen. I seminariet finns inga ”rätt” eller ”fel” svar. Däremot finns det mer eller mindre välunderbyggda tankar och idéer. Det är seminarieledarens uppgift att se till att varje deltagare tänker under seminariet. Det kan ofta betyda att seminarieledaren måste ifrågasätta eller ställa motfrågor och ge motargument till de deltagande. Seminarieledaren måste vara koncentrerad på att följa samtalets tråd och samtidigt försöka få gruppmedlemmarna att kommunicera med varandra, att tänka vidare och djupare. Som seminarieledare måste man vara genuint intresserad av att utforska de mänskliga värden som seminariet tar upp.

Det är också seminarieledarens uppgift att visa på hur ett dialogiskt samtal ska ske. Det finns en del ”dialogiska dygder” som bör följas om seminariet ska ge god effekt i tänkande och utveckling. Man bör inte falla in i debatt, d.v.s. förfäkta sin egen åsikt utan att lyssna på den andres argument, man bör inte avbryta o.s.v. Ofta kan seminariet inledas med att gruppen tillsammans sätter upp gemensamma kommunikativa mål för detta tillfälle, t.ex. ”Vi ska lyssna mer på varandra denna gång” eller ”Vi ska försöka titta på den vi talar till”. Var och en kan också sätta upp egna individuella mål i inledningen av seminariet, t.ex. ”Jag ska inte avbryta någon idag” eller ”Jag ska yttra mig under diskussionen”.

Seminarieledaren väljer den text som seminariet ska behandla. Valet av text är ofta mycket viktigt för att seminariet ska lyckas. Texten får inte vara för enkel för deltagarna. Den får inte vara självklar eller uppfostrande, t.ex. innehålla en självklar sensmoral eller lösning. Texten ska kunna ge upphov till en mängd åsikter och idéer om de mänskliga värden som ska diskuteras.

Gruppstorlekarna kan vara olika, men de bästa seminarierna brukar ske i grupper med 8-15 deltagare. Består gruppen av färre deltagare är risken att de blir överens för snabbt för att de ska främja ett fördjupat tänkande. Blir gruppen större är det svårt att låta alla komma till tals. Några deltagare kan också välja att observera seminariet och komma med konstruktiv feedback till deltagarna efteråt.

|

Siden opprettet: 19.03.06. Sist endret: 27.04.24 13:43.